Informationssäkerhet uppnås med hjälp av skyddsåtgärder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsåtgärder. Administrativa skyddsåtgärder är skyddsåtgärder av administrativ typ, det vill säga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som måste utföras och hur. Dessa regler och rutiner återfinns främst i en organisations informationssäkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsåtgärder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsåtgärder men även som fristående skyddsåtgärder.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå.Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration.I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell.

Organisationer ställs inför förändringar kontinuerligt, där förändringar i de flesta fall orsakar någon form av negativ inställning. Förändring ställer samtidigt krav på anpassning och lärande. Utan lärande sker ingen förändring. I samband med införandet av K3-regelverket år 2014 ställdes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förändring, vilka var starkt ifrågasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer ändrat sin inställning gentemot dessa två administrativa regelförändringar efter implementering och huruvida lärande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Detliggerstorpresspådagensföretagdåglobaliseringenökatvilketresulteratihögrekonkurrens.Dethardärförblivitviktigtförföretagenattintebaragörarättsakerutanattgörasakerrättförattkunnakonkurrera.Syftetmedstudienärattundersökahurenorganisationkanarbetamedeffektiviseringavadministrativaprocesser.Empirisktämnassyftetbesvarasgenomenfallstudieavettföretagitransportbranschen.Litteraturstudiensomrapportenbyggspåbehandlarprocessutvecklingocheffektiviseringinomadministrativaprocesser.Enprocessärenkedjaavsammanlänkandeaktivitetersomärfunktionsöverskridande(Ljungberg&Larsson2001).LitteraturenochmetodernasombehandlasgrundarsigpåteorierinomLeansomsyftartillatteffektiviseraprocessermedkundvärdetifokus(Kumar,Choe&Venkataramani2012).VidarebeskrivsVärdeflödeskartläggningellerValuestreamMapping(VSM)somärenformavprocessanalysochettverktyginomLean(Haefner,Kraemer,Stauss&Lanza2014).VSMsyftartillattbrytanedaktiviteternaivärdeskapandeochickevärdeskapandeaktiviteterförattsedanelimineradeickevärdeskapandeaktiviteternaochpåsåvisökatkundvärdet(Rohac&Januska2014).Studienbaseraspåenkvalitativfallstudiemedabduktivansats.Företagetsomfallstudiengenomförtspåärettmedelstortspeditionsbolagsomharvuxitunderdetsenastedecennietochfördubblatbådepersonalstyrkaochomsättning.Isambandmedtillväxtenharföretagetsadministrativaprocessertappatstrukturochdeanställdaharskapategnaarbetsrutiner.Detempiriskamaterialetärhämtatutifrånuppstartsmöte,observationersamtintervjuerhosfallföretaget.Urmaterialethardetgåttattutläsavilkaaktivitetersomskeridenadministrativatransportprocessenvilketsammanställsienprocesskarta..

Syftet med denna studie är att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad från nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de nyblivna cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

Lean är ett arbetssätt som bygger på att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar värde för kunden. Traditionellt har Lean använts i produktionsprocesser, men har på senare tid även spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats så mycket om är administrativa processer. Administrativa processer består huvudsakligen av informationsflöden och är svårare att mäta än material i produktionsprocesser.Denna studies syfte är att undersöka möjligheterna med att använda Lean i administrativa processer genom att utgå från olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har använt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. Anställda på fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angående deras administrativa processer.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid på att utföra administrativa arbetsuppgifter, som främst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansåg själva att den här typen av arbetsuppgifter ökat eller förändrats markant de senaste åren. En konsekvens som framhölls var att det nära ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning på enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Vi har studerat hur chefer har förberetts inför en störreomorganisation av HR-funktionen hos ett företag. Studien innefattade chefer medunderställd personal ur linje och stab och baserades på 19 semistruktureradeintervjuer med chefer, samt 2 semistrukturerade intervjuer med HR-personal, somutvecklat och ansvarat för omorganisationens struktur. Det insamlade materialet avkvalitativ art tolkades och analyserades med hjälp av en svarsmatris. Vi kom framtill att förberedelserna var avsedda att omfatta samtliga chefer med underställdpersonal på Bolaget, och att de var såväl omfattande som av god kvalitet. Debestod av både skriftlig som muntlig information.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera problematiska aspekter som nya chefer inom tjänsteverksamheter ställs inför vid inträdandet i en chefsroll och under den första tiden som chef. Vi har i denna uppsats valt att genomföra en litteraturstudie där vi ställer existerande forskning inom två områden; tjänstesektorns särdrag och omställningen för nya chefer, i relation till forskning om chefers arbetsuppgifter och analyserar materialet för att på så sätt bidra med ny forskning. För att illustrera våra analyser har vi intervjuat tre nya chefer inom hotellbranschen. Vi har funnit att problematiken i de arbetsuppgifter som vi redogör för att chefer utför inte är unik för nya chefer. Vi hävdar dock att mer erfarna chefer oftast, genom att reflektera över och lära sig av sina erfarenheter, har lärt sig hur de ska handskas med dessa uppgifter och att de därför inte upplever dem som problematiska Avslutningsvis kan vi konstatera att många av de redan problematiska arbetsuppgifterna för nya chefer blir än mer problematiska för nya chefer inom tjänstesektorn på grund av branschens karaktär.

I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet.

Syfte: Att undersöka hur första linjens chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två chefer och totalt 7 medarbetare till dessa chefer.Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll..

Vi har i detta arbete undersökt hur arbetssituation, med hänseende på de administrativa arbetsuppgifterna, ser ut för befälhavare inom den svenska handelsflottan och hur arbetssituationen har förändrats sedan införandet av ISMkoden. Det talas mycket inom sjöfartsbranschen om de ökade administrativa arbetsuppgifterna ombord och hur detta har påverkat arbetssituationen. Detta fick oss att vilja undersöka hur det egentligen ser ut och i vilken utsträckning en eventuell förändring har påverkat arbetssituationen både ombord och iland. Vi har i vår undersökning intervjuat befälhavare och rederirepresentanter på fyra Ro-Pax-rederier som trafikerar svenska hamnar om hur deras arbetssituation har förändrats under de senaste 15 åren med hänseende på den administrativa delen av arbetet. Undersökningen visar att det administrativa arbetet har ökat markant både ombord och iland, framförallt som ett resultat av nya regelverk och förbättrade möjligheter till kommunikation mellan fartygen och landorganisationen.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.